Namnbyte? Bloggbyte??

När vi två blir tre...

Jag startade bloggen samma dag som jag fick ett positivt graviditetstest för att kunna skriva av mig lite, och sedan berätta om det lilla pyre som växte i min mage. Som sedan kom ut som vår älskade lille Noel. Nu blir det nog dags att byta namnet till När vi tre blir fyra! Noel ska bli storebror i juli och vi har återigen ett älskat litet pyre i magen!

Vi går in i vecka 13 idag och de allra värsta veckorna är över. Nu ser vi med spänning fram emot 1 mars då vi ska på Rutinultraljud! Vi var på inskrivning hos barnmorskan torsdagen den 29/12 för inskrivningssamtal och hoppades på att höra hjärtljud då, för det fick vi göra när vi väntade Noel men det blev inget med det. Man har tydligen slutat med det nu, för att det finns vissa risker med det och man lyssnar inte på hjärtljuden förrän efter v. 20 numer. Så vi har fortfarande inga konkreta ”bevis” på att lillpyret där inne finns, mer än att jag mår illa, växer om magen och inte tycker om kaffe längre ;)

Illamåendet satte in i vecka 6-7 och tilltog därefter. I början var det morgonillamående, men det utvecklades till att småillamående hela dagarna, och veckorna innan jul var ingen höjdare att jobba! Illamående och enorm trötthet om vartannat.

Det är nog lite som dom säger, att när man väntar andra barnet hinner man inte fokusera lika mkt på graviditeten. Man måste liksom funka mycket mer! Förra gången kom jag hem efter jobbet och sov på soffan en stund innan jag gjorde något. Nu kommer jag hem, kör på full fart och somnar på soffan när Noel somnat.
Den senaste veckan så undrar jag lite om inte inte illamåendet avtagit, men efter att ha kört på småvägar i Dalarna så vete 17…. Mornarna har fortsatt vara illa, men så var det med Noel också men jag mår nog inte lika illa under dagarna, om jag inte åker bil. Så till flygresan till Egypten nästa vecka ska jag ha åksjuketabletter! Jag har börjat känna mig ”trött” i ryggslutet lite då och då, och har även lite känningar i ljumsken, men jag hoppas verkligen inte att det är foglossning på G. Jag kände av det lite kort med Noel, men det blev inte så mycket med det och det kom bara ett kort tag, och jag hoppas att det inte blir så denna gången heller.

Noel vet nu att han ska bli storebror. Vi valde att berätta eftersom det blir en del bus i sängen och han hoppar gärna emot oss då, och nu måste han vara lite försiktig med mig. När vi berättade så skrattade han och sa ”får jag se på bebisen nu då?” och det var lite svårt att förklara att den är där inne just nu. Vi pratar inte så mycket mer om det än, eftersom det ändå är ett tag kvar och det blir så lång väntan för honom då och så pass abstrakt så det är svårt att förstå. Men ju närmare vi kommer desto mer kan man ju prata och förklara. Har även en del boktips jag fått som vi ska låna så vi kan läsa lite tillsammans om att bli storebror men det tar vi när det närmar sig!