Budget, taxa, städa garaget, såga brädor och en bäbis?

Semestern är avslutad och båda har arbetat sin första vecka, eller ja nästan iallafall, det är torsdag idag men fredagar är alltid fredagar. I mitt huvud snurrar ganska mycket arbetsrelaterat för närvarande, vi är i full färd med att arbeta ihop en budget för 2009, samtidigt kommer vi snart att inleda diskussioner med konsulter för vår taxa och hur den ska arbetas fram. Jag är ansvarig för att detta sker och därav tar det upp en del plats och man funderar mycket. Efter arbetsdagen åker man ofta till föräldrarna och sover, och denna veckan var inget undantag. Fick dessutom lite terapi i form av att vi köpt en sågklinga för att kapa brädor till huset. Vi fick dessutom städat hela garaget vilket alltid är en fröjd. Där fanns saker jag la undan som jag kanske kan behöva när vi väl skaffar hus. Mitt i allt detta sågande, städande och planerande i trädgården ringer Elin och ber mig att gå undan och vara själv, mina tankar kom inte längre än till "Vad fan har nu hänt" "Skattepengarna kanske har kommit" "Eller något annat roligt eller tråkigt, hon lät ju ganska allvarlig trots allt"

- "Jag är gravid" säger Elin...

Den känslan som infinner sig i magen är magisk, så jävla skön. Fjärilarna lättar från marken och flyger rundor och man kan knappt fatta orden Elin precis sa. Skön känsla helt klart, men svårplacerad. Vi diskuterar lite snabbt och jag minns inte vad vi sa, men jag vet att vi kom överens om att elin skulle gå och köpa ett test till. Sagt och gjort, älsklingen ringer lite senare och säger att det är positivt igen, jamen då är saken biff.

Jag städar vidare och ler inombords, tänk att få bli farsa och som man fick beskedet!

Det svåra såhär några dagar senare är ju att man vill få saker och ting bekräftat på riktigt, vi ska till bm på torsdag och får väl veta mer då. Det förändrar ju en väldans massa saker, vi kan ju exempelvis inte åka till Thailand i Mars med mina föräldrar (men nog fan ska vi fira morsans 60 års dag iallfall). Och vi kan kanske åka om ett par år istället och då med lillen/lillan med också. Vissa andra personer i omgivningen planerar ju att gifta sig utomlands i april, detta kan också bli svårt att delta på om vi ska ha en småtting. Men det är ett tag kvar så vi får se, jag vill ju inget hellre än att delta på denna en av mina bästa vänners bröllop! Han är ju min tvillingsjäl!

Vidare tänker jag ju INTE missa mitt barns första månader tack vare att jag jobbar 30 mil från Göteborg, det finns inte i min värld. Jag hittar ett nytt jobb och det efter årsskiftet!
"Money comes and goes and it's all made of some stupid metal and wood"

Nu vill man bara skrika ut budskapet till alla man känner, främst föräldrar och de närmast en, men det får vänta ett tag till, vi måste vara lite mer säkra på saker och ting, men sen så. Vi får fila på hur vi ska säga det och sedan kommer vi att skriva mycket på denna blogg. Det är ingen lätt situation vi har hamnat i, den är sådär läskigt skön. Men ställer omgivningen upp så tror jag att allt slutar lyckligt!

Just nu är jag lycklig, framtiden får utvisa vad som händer när vi två blir tre! Älskar dig Elin och du din okända lilla varelse!

//Andreas (Pappa?)