En tuff vecka!

Är lite trött i ögat nu! Har haft en intensiv vecka på jobbet, och då har inte ens barnen börjat än för första skoldagen är imorgon. Men nu har vi ställt iordning klassrummen, städat, fixat med material, planerat och ordnat inför skolstart. Utöver det så är jag arbetslagsledare för vårt arbetslag, vilket innebär en del nya uppgifter för mig så jag har en del att sätta mig in i nu. Jag har fått många frågor i arbetslaget om än det ena, än det andra och det är inte lätt att svara på saker än så jag har många bollar i luften nu som jag ska försöka jonglera med ett tag. Men jag tycker det är roligt, jag gillar att organisera, ordna och klura ut lösningar på saker så det känns som att denna nya arbetsroll/arbetsuppgift kan vara bra för mig i år, eftersom jag inte var så jättenöjd och inspirerad av att ta en ny förskoleklass. Detta blir 4e förskoleklassen som jag startar upp och jag känner väl att jag skulle vilja testa på något annat för att utvecklas, men eftersom jag får en annan roll på skolan nu så tro rjag ändå det blir ett bra år. Och jag älskar ju själva arbetet med 6 åringar, det är mest tufft att ta ny klass år efter år!

Utöver arbetet och den energin som går åt där så är lilleman sjuk, eller nu är han ganska frisk men han har varit riktigt sjuk! Han började bli förkyld i måndags, eller natten till måndags för då sov han oroligt och hostade en del. Under dagen var han hostig och snorig men hyfsat pigg, och han hade ingen feber. Natten till tisdag så sov han gott till ca 2, och sedan vaknade jag av att han hostade massa. Jag tog upp honom och la honom hos oss, gav honom nässpray eftersom han var så täppt och till slut somnade han om på min arm.

Vid 4-tiden vaknade jag av något, och kände att Noel ryckte så konstigt bredvid mig. Jag trodde han skulle spy och att han hulkade så jag lyfte upp honom snabbt så han skulle komma över sängkanten, men insåg att hela han ryckte. Jag tände lampan och såg att hela hans lilla kropp ryckte massa, och att ögonen liksom rullade och jag kände att han var kokhet. Jag väckte Andreas och sa nåt i stil med "Andreas! Vakna! Han har kramper! Ring 112". Samtidigt så gick jag upp med Noel och började gå ut på balkongen med honom, för om de har hög feber ska man försöka kyla dem hade jag hört. I denna stund när jag såg min lille prins bara rycka och vara helt okontaktbar tänkte jag "Kommer han dö ifrån oss nu? Vad är det som händer? Han får inte dö!" Andreas kom tillbaka och sa att de på 112 sa att det antagligen var feberkramper och det är ofarligt, men en ambulans var på väg för vi behövde in på Östra för kontroll.

Noel hade nu slutat rycka och jag la ner honom på sängen och försökte få kontakt med honom men han tittade bara rakt ut utan att ge något svar och jag visste inte om det var för att han var död, eller för att kramperna var slut... jag kände ju att han andades, men jag var riktigt rädd innan han till slut vände på huvudet och tittade mot oss och man såg att han reagerade! Andreas tog ut honom på balkongen för att svalka honom och jag tog på mig kläder. När jag hörde Noel säga "Mami, mami" (vilket betyder nappen) så kände jag en otrolig lättnad. Nu såg vi ambulansen rulla in på gården och vi gick ner med Noel.

Jag och Noel fick åka med och Andreas fick åka bilen efter oss. Noel var trött och ledsen i ambulansen men när jag sjöng Små grodorna blev han lugn, så där satt vi vid 4.45 på natten/morgonen i en ambulans, och sjöng små grodorna - det är något man inte trodde skulle hända!

Väl inne på sjukhuset tog de blodprov, blodtryck och lite andra prover och sedan fick vi vänta på doktorn. Efter att ha kontrollerat honom, och provsvaren, så konstaterade hon att han hade haft feberkramper, och det kan små barn (fr. 6 månader - 4 år) få om de får väldigt hög feber, väldigt snabbt! Det är inget farligt, och ger inga men men man ska in på sjukhus första gången det händer, men om det händer igen behöver vi inte åka in igen om det inte varar längre än 10 minuter. Det ger inte heller några bestående men, och är inget farligt! De hade också hittat streptokocker i halsprovet, så han fick penicillin utskrivet och när jag frågade om det fanns något annat än Kåvepenin, eftersom han spydde så himla mycket av det, så fick vi en annan sort som Noel älskar! "Mmmmm, Meeeer! meeeer!" Låter det när vi ger honom den :)

Vi kom hem från sjukhuset strax efter 6, och gick och la oss en stund. När vi vaknade igen vid 8.30 så slog vår lille älskling upp ögonen och började prata som vanligt, precis som om inget hänt! Vi tog tempen och febern var nere på 37,4 och sen dess har den hållt sig nere både igår och idag. Vi ska dock hålla honom hemma från dagis öven imorgon, så att han får vila ut ordenligt och så att penicillinet ska verka ordentligt innan han får fortsätta sin inskolning på fredag!

Vi älskar dig lille Noel, och du får sluta skrämmas sådär!