Nu har vi haft lillejulafton här, och det var en väldigt smaskig måltid! Skinkstek, brynte kartoffler, rödkål och smarrig sås - MUMS! Efterrätt blev då Ris a la Malta, och det smakade bra men blev mycket över! Karin lyckades iaf få mandeln, och var väldigt lycklig över detta - Grattis lillasyster! :) Mitt i allt julstök så går vi in i vecka 26! "Utvärderar" inte v. 25 nu, för det finns det inte ork till men här följer lite vad som sker i v. 26.
Mamman:
Förmodligen passar inte dina vanliga kläder längre, för nu börjar du lagra fett kring bröst och höfter. Graviditetsstrimmor på mage och bröst bör dyka upp nu, om du alls kommer att få några. Ditt hjärta och dina njurar jobbar hårt för att hålla igång blodcirkulationen, och ta hand om den ökade mängd vätska som finns i kroppen.
Det är vanligt att man får häftig kramp i t.ex vaderna när man är gravid, ofta när man sover. Undvik att sträcka på tårna, om man trots allt känner en begynnande kramp kan man motverka det genom att vinkla foten uppåt eller trycka den mot fotändan av sänggaveln.
Bebis:
Barnet är ca 23 cm långt från huvud till stjärt och väger ungefär 900g. Ryggraden blir starkare och smidigare, för att den skall orka bära kroppen. Lungorna utvecklas alltjämt och barnet växer till sig mer och mer. Med lite tur kan man höra barnets hjärtslag genom att någon lägger örat mot din mage. Ögonen är nu färdigbildade och barnet har lärt sig att både andas in och ut. När barnet hör ljud reagerar det med högre puls, och spelar du musik kan det hända att hon/han rör sig i takt. Det finns studier som visar att barnet reagerar på beröring runt denna vecka.
Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret.
Nu är det snart dags att sova, men först ska jag fixa på alla rimmen på julklapparna! :)
1 kommentar:
Vildsvin är min skräck, det är nog det enda djuret jag är rädd för här i Sverige. Den här besten vi såg var ett monster, det var riktigt riktigt obehagligt. Det kändes inte som ett djur, utan som ett monster, och jag som normalt inte är direkt lättskrämd av mig, du har ju sett mig och min brors orm... men det här vildsvinet, fy tusan!
Ha nu en riktigt skön och bra julhelg! *kram*
Skicka en kommentar