En farsas betraktelser (Andreas)

Det var ett tag sedan som jag fick tummen loss för att tala i termer av kroppsdelar. Mitt starkaste minne från den tid som har gått sedan mitt senaste inlägg är besöket hos barnmorskan i förra veckan. Som Elin tidigare skrivit så var det i tidigaste laget att försöka lyssna efter hjärtljud på den lille. Men vi ville iallafall se om det hördes något. Till en början lät det ungefär som rysk radiosändning a la "rixi morninski zooski". Men till slut fick hon fram ljudet av ett annat hjärta, nämligen det från vår bebis. Det lät som en tvättmaskin och det sker ungefär 160 hjärtslag per minut, vilket är helt normal för en bebis på 2-3 cm.

Vi var väldigt glada när vi gick därifrån, tror dessutom att vi åkte ut och shoppade lite, men det blev inte så mycket till shopping denna eftermiddag. Vi fick nöja oss med lite fika på Allum. Märkligt att jag kommer ihåg just den biten med mat. Hmm...

Igår (lördag) när jag satt här i min ensamhet (jag har blivit sjuk, halsont och förkylning igen, så jävla tråkigt rent ut sagt, jag har inte gjort ett skit i helgen, aptråkig helg m.a.o) tittade jag först på en avslagen match i allsvenskan för att sedan slå över till ett program på TV2. Det handlade om Karl Persson, en skånepåg med touretts syndrom, autism och ett par andra diagnoser/"sjukdomar". Det var den skönaste killen jag sett på länge, han levererade mycket men mest kommer jag ihåg hans humor. Kalle som han kallades pratade med en "redit härli skånsk dialekt" och han nämnde ordföljden "jevla mög" ett par gånger. Det enkla kan vara så svårt ibland men Kalle hade bot på det mesta. Han hade en önskan om att få göra en persisk matta, men det är svårt att göra en sådan i Sverige, men det fanns möjlighet att göra en matta på daghemmet där han spenderade en del tid. Hur gör man då för att göra en svensk matta persisk, jo man strör en jevla massa curry på fanskapet :p

Den andra roliga citatet han levererade var när han pratade om andra världskriget och hur hans far hade överlevt detta krig på ett alldeles ypperligt sätt. Han påbörjade en mening där hans pappa hade "överlevt, bomber, granater, pansarvagnar, flygplan, gevär, knivar och gafflar".

Slutligen, det roligaste var när han satt med sin bror i en trädgård och kom in på ämnet smör och främst becel pro active. Han frågade sin bror om han visste var namnet becel kom ifrån, och det visste ju givetsvis brodern inte. "Det var en fransk vetenskasman som hette Brechon Becel som blandade omega 3 och olivolja och något annat för ett par hundra år sedan. Men det där pro active har jag inget bra svar på, det måste vara någon aktiv dopad jävel som kommit på det".

Den sista fick mig att asgarva ordentligt och kontentan med detta är att humor är ett grymt verktyg för att ta sig framåt här i livet. Jag tycker att Kalle personifierade humorn på ett bra sätt när han tacklade sin vardag, medvetet eller omedvetet, jag tror på det sista.

Idag var jag med om något annorlunda, det har absolut inget med när vi två blir tre att göra, men jag måste ju ta upp det (Jag har lagt ner min vanliga blogg och då får man väl skriva lite extra här ibland) Jag följdaktligen gick som en zombie för att lägga på ett par spänn på p-automaten åt Jeanette som sovit här inatt, efter att hon och Elin varit hos Asha igår på 30 års baluns. Själv låg jag hemma och hade tråkigt. Men iallafall efter backen påväg ner mot p-automaten så såg jag en trollslända som flög runt och letade efter sitt naturliga habitat (vilket inte är en asfalterad parkering med gräs runt omkring). Jag försökte följa den med blicken och rätt vad det är så skiter den, något geggigt klet flög ut den naturliga bakvägen. Ha, jag har sett en trollslända skita. Vem hade trott det när man vaknade imorse?

Idag går vi in i vecka 11, jag tycker veckorna fullkomligen flyger fram...suget efter en egen villa ute i skogen växer för varje dag som går. Jag vill bort från denna gården, bort bort bort!!

Ha en fortsatt bra dag, det ska inte jag ha för jag är kass, men det hindrar ju inte dig som läser från att ha en bra dag.

Fader Abraham